Man brukar ju säga att man lär sig något nytt varje dag, att man lär för livet och så vidare. Ändå känns det som att det här med lärandet har stagnerat för min del; att jag står och trampar på samma intellektuella nivå med samma gamla kunskaper eller erfarenheter. Naturligtvis är det ju inte så, för det senaste året har jag lärt mig massor. Jag har lärt mig hur man åker längdskidor, hur vallning fungerar och reptiderna för kontrollerna i Vasaloppet utantill. Jag har lärt mig khmerisk skrift och hur man böjer franska verb i presens. Jag har lärt mig stå på händer och hur startproceduren på Vansbrosimningen går till.
Ja, jag har ju faktiskt lärt mig en hel del tycks det som. Ändå upplever jag att jag inte lärt mig någonting. När jag reflekterar över detta så inser jag att det är några saker som fattas mig ibland: strukturerad undervisning och kunskapsintyg. Förr var lärandet konkret. Jag läste en kurs, pluggade till tentan och fick sedan ett betyg som bevis på de kunskaper jag (förhoppningsvis) förvärvat. När det inte finns någon tydlig plan på vilka mål jag ska nå så blir således resultaten därefter: hattiga och fragmentariska. Och när slutprov saknas – det där klassiska och ultimata beviset på att jag överhuvudtaget förstått något alls – så kan jag inte påstå att jag brukar anstränga mig särskilt mycket nu för tiden i mina försök till att bli en smula mer bildad.
Jag saknar faktiskt studierna emellanåt. Inte just mina bitvis tradiga studier inom biomedicinsk laboratorievetenskap, utan studier i allmänhet. För även om förvärvsarbete med sina lediga ledigheter är befriande, så kan jag inte påstå att jag finner det vara särskilt utvecklande eller stimulerande för egen del. Jag tar ofta tillfället i akt för att lära mig något nytt då ett sådant tillfälle ges, oavsett vad det är. Jag törstar efter nya insikter, kunskaper och verktyg för att kunna förstå världen ytterligare, eller bara att få vinna över farsan i ett parti Besserwisser.
Med anledning av denna understimulering har jag därför – på försök – sökt några sommarkurser på distans. En grundkurs i danska, en orienteringskurs i latin, en kurs i kreativt skrivande och en kurs i litteraturvetenskap. Alla på 7.5 hp. Huruvida jag tänker läsa allihopa, ett par stycken, bara en av dem eller i slutändan ingen alls återstår att se, för jag ska ju också arbeta heltid i stort sett hela sommaren (och enligt tidigare erfarenheter vet jag att mina sommarscheman brukar kunna läggas lite hursomhelst ”för jag ser ju så pigg ut”).
Men lite disciplin har väl ingen dött av?