Det är årsskiftestider och här om dagen publicerades Nyordslistan 2019, bland annat utav en av mina favoritmyndigheter. Det finns för övrigt ungefär 220 statliga myndigheter i Sverige enligt Regeringskansliet. Notera adverbet “ungefär”. Sic erat scriptum. Inte ens Regeringskansliet tycks ha koll på hur många myndigheterna är, utan de har dragit till med en approximering. Kanske för att texten inte ska behöva uppdateras lika ofta i avvecklingsracet? Vem vet? Men tillbaka till nyordslistan. Det är alltid ett tillfälle för reflektion, begrundan och tillbakablickar.

Jag fastnade nämligen för ett ord: aspludd.

ludd bestående av snöliknande frön från asp

Jag började tillbakablicka. Ägna mig åt reflektion och begrundan. För plötsligt så mindes jag hur försommarluften yrade ovanligt mycket. Som snö i maj. Det for förbi mina fönster som i ultrarapid. Flög in i mitt hem och ackumulerade sig i högar på mitt golv som aldrig tycktes vara städat längre. Marken utanför täcktes av en gråvit, fluffig massa. Allting for med vinden. Ibland även jag med den kändes det som.

Det är så vackert när sådana här ord uppstår. Plötsligt så finns där ett behov av att prata om något i termer. Ibland har behovet funnits länge utan att någon liksom tagit tag i det. Ibland utlöses behovet av en särskild händelse som inte passerar omärkt.

Aspludd är vackert. Både som ord och fenomen. Det är tvåstavigt, ligger bra i munnen och tvingar mig att dammsuga lite oftare. Det är lätt att bli salig för mindre.